Det som däremot gör mig illamående är hur antalet anmälda våldtäkter ökat över tid.
Under årets första 6 månader anmäldes 4 482 våldtäktsbrott, vilket är en ökning med 92 brott jämfört med första halvåret 2021. Jämfört med första halvåret 2013 har antalet anmälda våldtäkter ökat med 52 %.
Det är alltså 25 personer/dag som blir våldtagna i Sverige år 2022.

Tjugofem personer varje dag blir våldtagna! Alltså det går liksom inte att ta in den siffran.
Inom det här området finns det otroligt mycket kunskap, statistik och fakta.

Att lagstiftning och preventiva åtgärder ännu inte finns på plats är faktiskt helt obegripligt. Magdalena Anderssons feministiska regering har i princip inte gjort något som får effekt inom området trots åtta år vid makten.

Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) visar att 4,6 % av befolkningen (16–84 år) uppger att de utsatts för sexualbrott 2020, vilket motsvarar cirka 375 000 personer.
Enkel matematik säger oss att mörkertalet kring anmälda sexualbrott alltså är enormt.
Från samma undersökning vet vi att var femte kvinna känner oro över för att bli utsatt för sexuella angrepp eller våldtäkt.

I Skolundersökningen om brott från 2017 framgår att tre till fyra tjejer i varje klass uppger att de utsatts för sexuellt ofredande, alltså att någon tafsat eller tagit på dem minst en gång under de senaste tolv månaderna, och nästan 1 av 10 uppger att de vid minst ett tillfälle blivit tvingade att göra något som de upplevde som sexuellt.
Imorgon kan det vara din dotter, min syster eller någons väninna som blir en av de 25 kvinnor som våldtas!
Vi måste få ordning på Sverige.
Och det är bråttom, detta måste få ett slut!

Moderatkvinnorna vill bland annat:
Förhör skall alltid hållas med den som är skäligen misstänkt för ett sexualbrott, (görs inte idag) bara 5 av 100 våldtäkter klaras upp.
Inför rätt till målsägandebiträde även i hovrätten i mål om våld i nära relation och sexualbrott
Kunna spela in och spela upp första förhöret med målsägande och använda det som bevisning i rättegång
Införa brottet ”synnerligen grov kvinnofridskränkning”
Införa vistelseförbud efter avtjänat straff
Förse kvinnan med personlarm vid kontaktförbud
Utbilda vårdpersonal som tar emot vid våldtäkt avseende säkring av bevismaterial
Ovanstående förslag är inte hela lösningen, mer behöver göras för att förhindra att våldtäkterna i landet fortsätter öka, men insatserna kommer bidra till att fler män som våldtar straffas och framför allt att fler kvinnor får upprättelse!

Cecilia Gustafsson, Moderaterna
Riksdagskandidat #3

Men direkt efter att den känslan av lättnad lagt sig infann sig en annan känsla. En känsla av förtvivlan och sorg. Och ilska.
Har vi verkligen kommit till en punkt i Sverige där vi börjar tumma på en av våra mest grundläggande rättigheter. Yttrandefriheten? Det som lägger grunden för varje demokratiskt samhälle.

Är det verkligen så att vi låter religiöst kränkta människor diktera villkoren för vad vi får och inte får göra?
Vad vi får tycka och uttryck?
Jag blir faktiskt lite lätt illamående när jag tänker på det.
Missförstå mig inte, jag tycker Paludan, och hans agerande, är direkt korkat om jag ska vara ärlig, men så vitt jag vet är det inte olagligt att var korkad. Och hur mycket jag än ogillar hans agerande så är det faktiskt tillåtet att hålla en allmän sammankomst och uttrycka sina åsikter i Sverige.
Härom dagen läste jag en artikel i tidningen gällande att Paludan påannonserat att han skulle lämna in en ansökan om att hålla ett allmänt möte i Trollhättan.

Det var en man från en Islamsk förening i Trollhättan som uttalade sig i artikeln.
Jag reagerade även då kraftigt på vad han sa. Reportern ställde frågan:
”- Varför väcker det här så mycket känslor?”

Representanten från föreningen svarade: ”- Om jag ska välja mellan mitt land, min mamma eller koranen, så skulle jag välja koranen. Och det är precis det han förstår”.
Exakt detta uttalande provocerar mig otroligt mycket. För det är precis detta som är så allvarligt.
De personer som är beredda att välja koranen framför sitt land, dvs. framför våra lagar och det samhälle vi skapat, de personerna kommer aldrig att acceptera den yttrandefrihet, och religionsfrihet, vi har i Sverige.
Och det är ju detta som Paludan vill påvisa med sina manifestationer.
Exakt detta!

Ni som känner mig vet att jag inte är troende, tvärtom är jag en stor förespråkare av att Sverige skall vara sekulariserat. Jag är stolt över att min dotter inte är döpt, utan att hon själv får fatta beslut om att vilja ”tillhöra” någon religion den dagen hon blir tillräckligt gammal för att fatta ett sådant beslut. Jag har tidigare skrivit texter om vad jag anser om slöja på minderåriga, vad jag anser om omskärelse av småpojkar osv. så detta är inget nytt från min sida.
Sverige är ett land där var och en själv har rätt att fatta beslut kring sin eventuella religiösa tillhörighet, eller att välja att helt avstå från det.
Det är det som religionsfrihet innebär.

Jag kan inte acceptera att vi har medborgare i Sverige som sätter koranen över svensk lagstiftning.
Ingen helig, eller ohelig skrift, står över svensk lagstiftning.
Och om man inte kan förhålla sig till det, så har man valt fel land att bosätta sig i.
Jag vill inte ha ett samhälle där religiösa texter dikterar vad som är rätt eller fel.

Det vi bevittnat de senaste veckorna i form av upplopp och attacker mot polis och blåljuspersonal är allt annat än uttryck för yttrandefrihet och religionsfrihet.
Det är ett uttryck för förakt mot det svenska samhället. Ett förakt mot svensk lagstiftning. Ett förakt mot svenska värderingar.
Och det kan jag aldrig tolerera.

Vi ska inte tolerera det!

Cecilia Gustafsson
Riksdagskandidat för Moderaterna

Den 6 februari är dagen då världen borde uppmärksamma en av de mest avskyvärda sedvänjor som finns, enligt mig. Själva ordet stympning betyder “avlägsnade av kroppsdel”. Att stympa någon betyder alltså att ta bort en kroppsdel, i detta fallet att ta bort hela eller delar av de kvinnliga yttre könsorganen, det vill säga klitoris samt inre och yttre blygdläppar och klitorishuvan.

Alla former av könsstympning av flickor och kvinnor är enligt svensk lag förbjudet sedan 1982. Oavsett var stympningen utförs. Brottet kan ge fängelse i högst fyra år. 
Om brottet bedöms som grovt, dvs. medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende så kan straffet bli högst tio år. Trots att vi haft lagen i nästan 30 år har det lett till endast två fällande domar. Båda de fallen gällde flickor som tagits till hemlandet för att genomgå ingreppet.

Socialstyrelsen uppskattade 2015 att det bor närmare 38 000 flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning och man uppskattar att cirka 7 000 av dessa är flickor under 18 år. Mörkertalen är dock stora och det finns all anledning att anta att siffran är betydligt högre idag.

Sedvänjan att könsstympa flickor har troligen existerat i över 2 000 år. Det finns olika teorier om var och varför detta uppstod, men man vet inte säkert. De som vill bevara denna fruktansvärda tradition betraktar den ofta som ett religiöst påbud. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning. Könsstympning utförs oftast på flickor mellan fyra och 14 år, men även spädbarn stympas… Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande eftersom det är rotat i den traditionella synen på kvinnors status och roll. Det är en del av den rit som ska initiera den unga flickan i vuxenvärlden. Traditionen ses ofta som en nödvändighet inför äktenskap, då ingreppet tros bevara en flickas oskuld innan giftermålet. Det är också ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet, eftersom den sexuella njutningen minskar och kvinnan därför antas vara trogen sin man. Kvinnlig könsstympning är inget annat än ett fruktansvärt sätt att förminska och underkasta kvinnor och det är en sedvänja som inte hör hemma i något samhälle. Den hör absolut inte hemma i det samhället som jag vill att Sverige skall ha och det borde enligt mig vara betydligt högre straff för de som utsätter sina barn för stympning. Det borde vara helt oacceptabelt!

En annan typ av stympning är omskärelse. Omskärelse är i Sverige helt lagligt! Det finns till och med en lag som tillåter att man får stympa pojkars penisar. Det är ju helt galet. I Sverige är det alltså tillåtet att skära bort förhuden på omyndiga pojkar utan medicinsk orsak. Enligt lagen om omskärelse får “omskärelse utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare, och efter det att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet innebär”. Det framgår även i lagen att informationen ska ges till pojken OM han är stor nog att förstå den. “Pojkens inställning ska så långt som möjligt klarläggas och ingreppet får inte utföras mot pojkens vilja”. Men fakta är att de flesta pojkar blir stympade som spädbarn, det har alltså inte en chans att uttrycka huruvida de vill, eller inte vill bli av med sin förhud. Det ÄR föräldrarna som bestämmer att de ska stympas och föräldrarna har lagen på sin sida. Hur galet är inte det?

Det finns en annan lag i Sverige sedan drygt ett år tillbaka. FN’ s Barnkonvention är numera lag i Sverige. Barn­konven­tionen är ett rätts­ligt bindande inter­nationellt avtal som slår fast att barn är indi­vider med egna rättig­heter, inte för­äldrars eller andra vuxnas ägo­delar. Hur får man ihop detta? Jag fattar inte! 
Genom att tillåta föräldrar att helt lagligt kunna stympa sina söner åsidosätter man både barnets religionsfrihet och yttrandefrihet. Dessa små pojkar fråntas helt sina rättigheter. Hur kan vi acceptera detta?

Missförstå mig inte, om en pojke/man av medicinska skäl behöver få sin förhud avlägsnad skall ett sådant ingrepp självklart rymmas inom den vanliga medicinska vården som vi har i Sverige. Men män som av religiösa eller estetiska skäl vill avlägsna sin förhud måste få fatta det beslutet själva. Som vuxna. Och då även självklart ta kostnaden för det ingreppet själva.
Inga barn, oavsett pojkar eller flickor, skall riskera att utsättas för övergrepp i form av könsstympning på grund av sedvänjor, religiösa eller inte, som bestäms och upprätthålls av vuxna. Låt barnen ha sina snoppar och snippor i fred!

Cecilia Gustafsson
Moderaterna i Trollhättan