Modet att tänka nytt har alltid byggt Trollhättan

Det finns något särskilt med att stå vid Göta älv och se vattnet strömma genom Trollhättan. Älven är densamma som den alltid har varit, men staden runt omkring den har förändrats gång på gång.

När fallen hindrade sjöfarten såg tidigare generationer inte bara ett problem. De såg en uppgift som gick att lösa. Den första slussleden stod färdig år 1800. När fartygen och behoven förändrades byggdes nya leder 1844 och 1916.

Samma älv – men nya lösningar för varje generation. Det säger något viktigt om Trollhättan. Vi har blivit starka därför att människor haft modet att tänka nytt när omvärlden förändrats.

NOHAB byggde tidigt upp en stark kompetens inom bland annat vattenturbiner. När världen förändrades utvecklades företaget vidare till lok, motorer och senare flygmotorer. Stridsberg & Biörck, Saab och dagens GKN Aerospace visar samma sak: Trollhättans styrka har aldrig varit en enskild industri, utan människornas kunskap, yrkesskicklighet och förmåga att tänka nytt.

Företagen skapade inte bara produkter och arbetstillfällen. De byggde också en kultur där ansvar, yrkesstolthet och ett väl utfört arbete fördes vidare mellan generationer.

För mig är den historien också personlig.

Min farfar Ture arbetade på NOHAB och min morfar Edward på Saab samtidigt som han drev ett litet lantbruk för självhushåll. Själv började jag mitt yrkesliv på Saab. Därför är Trollhättans industrihistoria inte bara något jag läst om – den finns också i min familj och i mina egna erfarenheter.

Det är också därför jag har svårt att se näringsliv och välfärd som varandras motsatser. Jag har sett hur de formar varandra.

Det största arvet efter generationerna före oss är inte fabrikerna i sig. Det är inställningen: viljan att pröva nya vägar, yrkesstoltheten och tron på att nästa generation ska få det bättre.

Näringsliv och välfärd ställs ibland mot varandra. För mig är det en falsk motsättning. Företagen skapar arbetstillfällen, investeringar och skatteintäkter som finansierar vår gemensamma välfärd. Samtidigt gör en bra förskola och skola, en trygg vård och omsorg samt en väl fungerande socialtjänst Trollhättan attraktivt för både människor och företag. Det ena är en förutsättning för det andra.

Därför behöver Trollhättan både företag som skapar framtidens arbetstillfällen och medarbetare som varje dag bygger välfärden. Undersköterskan som ger en äldre människa trygghet, läraren som väcker ett barns nyfikenhet, socialsekreteraren som hjälper en familj vidare och montören som bygger för en internationell marknad är alla delar av samma berättelse.

Vår generation möter andra utmaningar än de som byggde slussarna, NOHAB och Saab. Ny teknik förändrar arbetslivet, befolkningen blir äldre och konkurrensen om kompetens hårdnar. Det avgörande har aldrig varit att undvika förändring, utan hur vi väljer att möta den.

Varje generation har fått förvalta Trollhättan en stund. Ingen har lämnat över exakt samma stad som den tog emot. De som gick före oss lämnade efter sig slussar, företag, kunnande och framtidstro. Vår uppgift är inte att återskapa deras tid, utan att bygga vidare på den utvecklingskraft som gjorde deras framgångar möjliga.

När nya generationer en dag står vid samma älv hoppas jag att de kan säga att också vi tog vårt ansvar. Att vi förstod sambandet mellan företagande och välfärd, gav fler människor möjlighet att arbeta och bidra och inte blev rädda när samhället förändrades.

Trollhättans historia handlar i grunden inte bara om slussar, turbiner, bilar eller flygmotorer. Den handlar om människor som haft modet att tänka nytt, viljan att göra det tillsammans och handlingskraften att förverkliga sina idéer.

Det är så Trollhättan har byggts.

Och det är så vi ska fortsätta bygga vår framtid!

/Mattias Ymefors (M)